I helgen var jag på min vän Mias födelsedagsfest & hon fick Oss alla att känna Oss så speciella genom olika tal som hon höll under kvällen. Jag & Mia känner varandra genom thaiboxningen & hon är verkligen en sådan tjej man blir glad av att ha omkring sig. Hon är aldrig långt ifrån en komplimang som hon delar med sig till alla omkring sig, hon är glad & sprudlig & har massa positiv energi. Vi har pratat mycket om hur tjejer är med varandra & hur vi båda var i skolan & tonåren. Båda har vi betett eller gjort saker som vi idag aldrig skulle få för Oss att göra eller säga. Men det som fick mig att tänka en extra gång efter hennes birthday var en sak hon sa i talet hon höll riktat mot mig.
Hon beskrev mig som tjejen som lyfter andra tjejer. Och jag har liksom tänkt på det. Hon har nämnt det tidigare, och varje gång hon säger det så tänker jag att jag blir så himla glad att hon ser mig så. För mig är det en självklarhet att supporta Oss tjejer. Jag är ju tjej själv. Hur ska jag inte kunna vilja lyfta andra tjejer?
Jag vet hur det känns att vara på botten & skrapa ihop sig själv varje morgon för att ens orka gå upp.
Hur energin endast räcker till för att just hålla den där masken uppe så att ingen ska undra hur man mår samtidigt som man önskar att någon bara tog ett hårt grepp om en & lyfte en.
Jag vet känslan när man tittar sig själv i spegeln & det enda man ser är det fulaste som finns.
Jag har haft tjejgäng som fryst ut mig, skrikit & spridit elaka saker om mig. Jag minns att jag kände mig otroligt ensam & drog mig mycket till att hänga med killar fast att jag hade massvis med tjejkompisar. Jag skyddade mig för att tjejer kunde vara så elaka, och jag var inte bättre själv. Precis lika elak som andra tjejer var mot mig kunde jag vara mot dom. Jag skäms för det idag. Vi skulle ju bara hållt ihop!
Det är inte den tjejen jag ser i spegeln idag som tur är.
Både i mitt jobb & vardag träffar jag många tjejer som har tunga bagage, tankar som tynger dom & påverkar dom i allt de gör. Jag har sett hur dessa tjejer utvecklas & blir starka. Hur de börjar tro på sig själv & hur de får det där extra glowet. I min värld så har träningen en stor del i detta. Alla utmaningar & delmål som betas av successivt gör att de växer & finner det där inre drivet. De börjar tro på sig själv. Skratten är närmare än förr & de vågar bjuda på sig själv. Allt är inte lika allvarligt & vardagsproblem blir inte lika stora som förr. När jag ser deras lycka & utveckling slår mitt hjärta extra varv. Ibland vill jag nästan gråta för att de är så jävla bra, ursäkta franskan 🙂
Med WörkOut har jag fått äran att träffa många av dessa underbara människor & det har alltid varit viktigt för mig att alla hjälper varandra. Att vi alla är i samma båt tillsammans. Ingen är är bättre än den andra. Alla har vi börjat någonstans & ibland behöver vi varandra för att lyckas bygga upp oss själv.
Jag kommer alltid att stötta Oss tjejer, vi lever i ett tufft klimat där vi ofta får armbåga Oss fram. Vi behöver inte slå ner varandra för att komma dit vi vill, det finns gott om plats för Oss alla. Att trycka ner andra människor får mig verkligen att vilja vrida organen ur min kropp. Det är mycket mer power i att vi håller ihop, pushar varandra & ger varann pepp.
Det finns nog faktiskt inget coolare än när vi brudar är UNITED!
Glöm aldrig hur starka vi är & håll ihop.
#SQUADGOALS #WÖRKOUT
Några av mina fina WörkOut tjejer & bästa Peter.
