Den här helgen har varit minst sagt turbulent känslomässigt måste jag säga. Jag vet inte vart jag ska börja eller vart jag ska sluta med den här texten så jag skriver bara rakt från hjärtat. Jag trodde verkligen inte att det här priset skulle falla i min hand så tidigt i min karriär. Såklart har man hoppats & drömt men det är nog lite som jag är, jag siktar alltid högt & har nog inte själv förstått riktigt vad jag har åstadkommit genom dessa år som varit.
När jag för några år sedan utbildade mig vid The Academy så var jag absolut inte den vassaste i klassen. Jag hade svårt att ta in allting på en gång & jag var orolig, nervös & rädd typ i princip varje dag. Men jag gillar inte att förlora & heller inte att misslyckas så jag kämpade & var inte försiktig med att ta hjälp. Jag tyckte att alla mina klasskompisar kunde ALLT. Hur kunde de få in allting? Hade de någon form av masterbrains?! Under vissa föreläsningar kunde jag försvinna iväg & blev chockad att någon av lärarna fortfarande stod & pratade OCH tro mig, då tyckte jag att detta var det mest intressanta jag hade hört mina NÅGONSIN år i skolan. Men dagarna är långa & jag har mycket spring i bena så stillasittande & lyssnande i kombo var tufft. Väl hemma efter skolan var jag heeeelt slut. Mitt huvud snurrade av ord på latin, flektioner, extensioner & skelettdelar…Men tiden i skolan gick snabbt & när vi väl var framme på den praktiska delen kände jag mig hemma. Blyg, men hemma. Jag tänkte, DET här är min grej. Det här ska jag bli riktigt bra på bestämde jag mig för!
Efter att jag klarade mina prov var det dags att sätta igång på riktigt. Det tog några månader & efter påskjut från Lofsan startade jag eget. Hur svårt kan det vara tänkte jag? Sedan dess har jag bara tuffat på. Jag har blivit lurad, blåst på pengar, hamnat på gym som jag inte trivts på, åkt runt halva stan för att ta emot kunder på olika platser, startat mitt eget koncept WörkOut, varit med i tvprogram, känt mig utfryst & inte tagen på allvar, kommit igång med träningsresor som var min dröm när vi fick frågan i skolan vad vi ville jobba med, jag driver en populär träningsblogg & instagram, fotats för olika träningssammanhang, åkt på hälsokryssning med Hälsokicken, varit coach på Träningsevent.se, byggt upp en egen klädkollektion för mina WörkOuters som kommer i December , fotats igen för Hälsa&Fitness, är fullbokad med pt klienter och detta är mina första år!
När jag nu stannar upp & ser vad jag skapat så fattar jag att jag kanske har liiiiite mycket energi 😉 Jag har aldrig jobbat så mycket som idag & då har jag jobbat en hel del men jag har heller aldrig mått så bra som jag gör idag. Jag är lycklig varje dag som jag vaknar. Jag är tacksam & när jag tittar i spegeln så ser jag en stark tjej som vågar ta för sig. Jag kan inte allt men det är okej, jag kan lära mig mer för varje dag som går. Jag är inte starkast & hårdast men det är också okej. Jag är jag & det har tagit mig en bra bit. Jag trivs i mitt sällskap & jag klappar ofta mig själv på axeln.
Men självklart hade inget varit möjligt om jag inte haft alla de fina människor som funnits omkring mig. De flesta är kvar & några har droppat av på vägen av olika anledningar. Men alla har haft sin betydelsefulla roll på den här resan. Min pojkvän, min BF är nog den som stått ut mest av alla. Hans öron har nästan fallit av på grund av alla idéer & annat jag tutat i han genom åren. Han har stöttat mig & trott på mig ALLTID. Han har varit ärlig & korrigerat mig, tagit mig ner på jorden & påmint mig om vilken väg jag ska gå. Han har fått hoppa in i tid & otid för att hålla upp min ibland snurriga & stressiga värld. HAN om någon borde få ett guldhjärta. Min bästa honeybooboo! ♥
Sedan har vi min familj & vänner. Vissa har blivit provocerade & haft svårt att förstå men det riktiga har funnits kvar vid min sida oavsett & idag har vi alla landat i våra “roller” i vänskapen. Jag har fått massvis av feedback, hjälp på ALLA möjliga sätt, det har delats på Facebook, gillats, grattats & jag har verkligen en helt otrolig tur som har haft så mycket fantastiska människor omkring mig oavsett om det valt att träna med mig eller inte, Ni vet vilka ni är & jag vet & ser precis vilka Ni är. Tro mig jag för agenda på de som ligger på den svarta listan 😉 skämt åsido. Men jag ser, hör & älskar Er.
Jag har också behövt extra ögon & fingrar som kan se & känna det som jag med mitt tränaröga kan se men inte riktigt sätta fingret på. Till det har jag mitt fina samarbete med INMO där Victor (naprapat) har varit en klippa för mig. Vi jobbar tätt samman & håller alla mina klienter i det bästa skick! Även Daniel (kiropraktor) har varit en stor hjälp & knäckt & format folk när det har behövts. Ni är guld killar!
Och slutligen, mina WörkOuters! WOW, inte hade jag den blekaste aning om att vi skulle skapa en sådan gemenskap. Jag hade ett enkelt mål (trodde jag…) Jag ville skapa en träning där man skulle känna sig hemma. Kunna varandras namn, lära känna varann lika bra som sina kroppar. Vilja ha mer. Träna tufft men på ett lekfullt sätt. Få in träningen i sin vardag som något man längtade efter inget man var TVUNGEN att göra. Jag ville bygga en familj med olika människor och bakgrunder, som kan ta del av varandra. Stötta & peppa. Och under mina vingar fick jag så många fina, unika & fantastiska själar. Ni finns alltid där. Ni är närvarande, ödmjuka, positiva & helt enkelt BÄST!
Utan Er hade det här priset inte funnits i mina händer. Jag är Er evigt tacksam & jag hoppas att Ni alltid kommer att känna Er som en WörkOuter även när vi är panchisar. Då kan ni damma fram Er Wörkoutspirit på ålderdomshemmet & dra över några burpees, kanske lite höftben som ryker men det är det värt 🙂
Och till ALLA er underbara som läser den här bloggen. Som har följt mig genom åren, till er nyanlända, till er som kikar in ibland…NI är ALLA så viktiga. Era kommentarer & mail betyder så otroligt mycket & jag älskar att svara på alla Era funderingar & tankar. Ni lär mig saker! TACK!
Nu rundar jag av med bilder från Lördagens festligheter & GULDHJÄRTAT.
ÅRETS PT 2016…vem hade trott det?!
Veckan måltid för min del var lax. Hade hunnit äta 4 matlådor under veckan med lax så fatta hur glad jag blev när vi fick in lax som festmåltid också haha! Men för all framtid kommer jag att associera laxen som en winner 😉
Mitt sällskap, ett låååångt bord fullt av kunskap. The Academy gänget det vill säga.
Happy Happy & mäkta nervös innan prisutdelningen hade börjat. Leendet satt som det skulle 😉
Och sedan kom chocken!!!
Mitt trevliga bordssällskap peppade & höll mig vid liv med många skratt 🙂
Tack Samme för all push denna helg!
Efter vinsten tappade jag kontrollera över mig själv & alla bilder efter vinsten såg jag typ ut såhär…
jippie liksom.
En av mina lärare under skolan, Per. Kunnig, duktig & crazy! 🙂
Och här är det fina fantastiska Guldhjärtat.
Och ännu gladare blev jag när min älskade Lofsan vann med sitt grymma crew för Årets Gym! ♥
Några av vinnarna saknades så vi som var på plats & fått pris fick kliva upp på scen för en vinnarbild!
Från vänster har ni:
Årets Pt: Moi! Årets Förebild: Emelie Hollsten Årets Hederspris: Lennart ” Hoa Hoa”
& Årets Gym : Lofsan med Lofsangruppen
Jag kan säga att detta år var tjejernas! Många tjejer nominerade! We rock!! ♥
Härligt uppträdande!
Som sagt, svårt att hålla fokus efter vinsten…bjuckar på dubbelahakorna 😉